Redan vid födseln kommunicerar spädbarn med omvärlden på många olika sätt. Grunden för en positiv språkutveckling läggs i de tidiga åren. Förskole- och skolåldern är tiden då språkinlärningen är som mest intensiv.

Barns utveckling - ett samspel med den sociala omgivningen

Lev Vygotskij var ryskfödd pedagog och psykolog av judiskt ursprung som verkade under tiden efter första världskriget i Sovjetunionen. Hans idéer om lärande i en sociokulturell miljö blev kända i västvärlden först under 1960-talet.

Enligt Vygotskij sker barnets utveckling i samspel med dess sociala omgivning. Barnets utveckling är inte bara en individuell process, som man då ansåg (Piaget), utan bestäms också av den sociala miljön. Med barnets utveckling menar Vygotskij tänkandets utveckling, intelligensen. Enligt Vygotskij leder social interaktion till förändringar stegvis i ett barns tänkande och beteende. Barnets tänkande och beteende kan variera starkt från kultur till kultur. Ett mått på intelligensen blir då hur väl man anpassar sig till den givna kulturen. I hög grad beror barnets utveckling på, vilka verktyg som kulturen ger individen för att forma sin egen bild av verkligheten.

Språkets två dimensioner

Vygotskij anser att språket har två dimensioner:

  • Språket som medel för kommunikation
  • Språket som medel för tankens utveckling

När det lilla barnet leker, pratar det högt med sig själv. Vi har alla sett hur barn leker och pratar högt med sina dockor och gosedjur. Detta så kallade ”egocentriska tal” utvecklas så småningom till ett inre tal i form av tänkande. 

Vid 6-7 årsåldern tystnar barnet, det pratar inte med sig själv utan talet har omvandlats till tankar. Språket och vårt tänkande är kopplade till varandra och språket formar vårt tänkande och därmed handlande. Pedagogens roll är att stimulera det inre talet och att utöka barnets ordförråd och förståelse av omvärlden. Att utveckla språket är att utveckla tänkandet och därmed intelligensen, enligt Vygotskij.  

Hur sker inlärning?

Inlärning sker i något som Vygotskij kallar Zone of Proximal Development (ZPD) – närmast utvecklingszon. 

Genom adekvat undervisning eller annat stöd i ZPD kan elevens hela utveckling påverkas.

Lärandet sker i det utrymme som uppstår mellan barnets förmåga att klara uppgiften under vuxen vägledning och dess förmåga att utföra uppgiften på egen hand. Pedagogens roll är att identifiera barnets kunskapsnivå och ”lägga” sin undervisning strax över den nivå barnet befinner sig. 

  • Den nya kunskapen ska inte vara för lätt och inte vara för svår för eleven.
  • Barnet behöver uppmuntran och stöd av en vuxen

Ett annat begrepp som Vygotskij introducerar är ”More Knowledgeable Person” (MKO). Det är en person vars förståelse är bättre än barnets. Det kan vara en lärare, en coach, en kompis eller till och med en dator. För sin kunskapsutveckling behöver barnet vägledning av en person som kan mer, för att exempelvis imitera tal och rörelser.

Samspel och behovet av förebilder

Varje inlärningsprocess i skolan eller utanför skolan förutsätter ett samspel mellan en aktiv pedagog, en aktiv elev och en lämplig miljö. En pedagog är medveten om sin roll och kan skapa situationer och tillfällen då inlärning sker.

Om man ska utveckla barnets modersmål och svenska språket i skolan behövs en person som är samspelspartner för barnet/eleven. Barnet behöver förebilder för att kunna imitera, lyssna på och omsätta språklig instruktion i handling och samarbete. När barn t.ex. tittar på filmer från hemlandet är de passiva som mottagare. Man utvecklar inte ett aktivt språk.

 

Inlärningen skapas i samspelet mellan barnet, gruppen och pedagogen. De kreativa tankarna föds i ett samtal mellan barn eller med gruppen. Först sker inlärningen på ett social nivå och sedan åter på en individuell nivå där den internaliseras. En lärare för dialog med den aktiva eleven och kan vara vägvisare när det gäller samhällets värderingar.

Med sina teorier belyser Vygotskij, för första gången, den sociala omgivningens roll för barns och elevers utveckling.

Modersmålsstödet syftar till att utveckla en flerkulturell identitet. Det förbereder barnet för ett liv i ett mångkulturellt samhälle.

Flerspråkigheten är en resurs för hela samhället. Språkinlärningen utvecklar tänkandets förmåga hos individen. Dessutom är språkkunskaperna ett medel  för förståelse och för påverkan i demokratisk riktning i en global värld.