Enligt Skolverkets styrdokument ska bedömning och betygsättning i varje ämne vara likvärdig, allsidig och spegla elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven i kursplanen.

För att uppnå likvärdig betygsättning genomförs nationella prov och rekommenderas sambedömning mellan lärare.

För allsidig bedömning erfordras att läraren skapar flera varierande bedömningssituationer, så väl skriftliga som muntliga, prov, grupparbeten, m m under terminen. Ett varierande underlag krävs för att betygsättningen ska bli allsidig.

För ämnet modersmål saknas, i motsats till andra ämnen i grundskolan, timplan. Kursens timmar varier beroende på vilken kommun eller vilken enskild huvudman, erbjuder undervisningen. Detta är en svårighet för att uppnå likvärdigheten.  För elever i Stockholms stad, erbjuds t.ex. vanligtvis en timme per vecka för en språkgrupp. Detta medför utmaningar för modersmålsläraren att samla in ett allsidigt betygsunderlag under terminen. Det ställs därför höga krav på modersmålsläraren att planera sina lektioner noggrant.

Språkservice24 stöder därför modersmålslärarna genom att ta fram information om styrdokumenten, anordna föreläsningar och ge medarbetarna metodiska och didaktiska riktlinjer för en rättvis betygsättning.

Att sätta betyg i förhållande till kunskapskraven i modersmål komplicerar diskussionen om likvärdighet. I kursplanerna uttrycks kunskapskraven med värdeord. Så till exempel används för betyget E orden grundläggande kunskaper och enkelt resonemang. För betyget C definieras kunskaperna som goda och resonemanget som utvecklat. För betyget A krävs mycket goda kunskaper och ett välutvecklat resonemang. Detta medför att varje modersmålslärare gör sin tolkning av värdeorden. Hur tolkar läraren när elevens prestation är utvecklad och när den är välutvecklad? Situationen blir än mer komplicerad då betygskraven tillämpas på språk som tillhör olika språkfamiljer och har olika språktänkande. Det som en lärare i kinesiska bedömer som ett utvecklat språk hos en elev utifrån språkets struktur är inte detsamma som för en lärare i mandinka eller ryska. 

Tolkningen av kunskapskraven sker i två steg. Läraren tolkar först värdeorden och därefter elevens prestation i förhållande till sin tolkning av kunskapskraven. Slutligen görs en sammanställning där alla betygsunderlag samlas in och vägs mot varandra i ett terminsbetyg.

Betygsättningen kan påverkas av lärarens önskan att upprätthålla goda relationer och av elevens socioemotionella kompetenser, d.v.s. att eleven uppfattas som snäll, punktlig eller stökig.

Fortsättning följer…

Källa: https://utbildningar.skolverket.se

Se vår presentation om ”Bedömning och betygsättning i ämnet modersmål”.