Sedan den 1 juli 2022 gäller nya läroplaner och kursplaner (Lrg22) och alla ändringar ska tillämpas under höstterminen 2022. Det ändrade kursplanerna ska vara ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Läs mer på Skolverket >>
I och med detta har vi under två konferenser, med modersmålslärare på Språkservice24, arbetat med ändringarna och tillämpningen av kursplanen för ämnet modersmål i sina undervisningar.
Bägge konferenser var hybrid där våra modersmålslärare kunde delta på plats eller på distans.
Vilka är ändringarna i Lrg22
- När det gäller skolans kunskapsuppdrag betonas vikten av fakta och förståelse av materialet i stället för reflektioner.
- Kursens mål begränsas - centrala innehållet är uppdelat i tre åldersgrupper: årskurs 1 - 3, årskurs 4 - 6 och årskurs 7 - 9. Kunskapskraven är tydligare och enklare, med färre detaljer.
- I stället för kunskapskrav ska läraren förhålla sig till betygskriterier för respektive ämne. Läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet.
- Ämnesinnehållet blir tydligare i grundsärskolans ämnesområden. Betygskriterierna i ämnet modersmål gäller mot slutet av årskurs 6 och årskurs 9.
Syftet med ämnet modersmål
Syftet med ämnet modersmål är att eleverna utvecklar tilltro till sin språkförmåga, sin identitet, språk och självkänsla. Eleverna lär sig att formulera sig att kommunicera i tal och skrift, använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Dessutom lär sig eleven anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Kunskaper om traditioner, kulturella företeelser, uttal, språkbruk mm diskuteras i jämförelsen med de svenska förhållanden.
Centralt innehåll
Centrala innehållet refererar till tre årsgrupper – årskurs 1-3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9. med struktur enligt följande moment: Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Texter, Språkbruk samt Kultur och samhälle.
För vår del betyder det att varje elev med grundläggande kunskaper i språket kan utvecklas inom dessa områden utifrån sin egna förutsättning.
I centrala innehållet i årsgruppen 4 -6, lyfter den nya läroplanen fram att eleven ska lära sig urskilja det direkta och indirekta budskapet. Även i åldersgruppen 7-9 ska eleven urskilja textens syfte, sammanhang, budskap samt implicit och explicit uttryckt.
För läraren betyder det att eleverna lär sig ett kritiskt förhållningssätt till texten genom att ställa olika kontrollfrågor. – Vad vill författare lyfta fram? Varför använder sig författaren just av detta uttryck? Vad är syftet med texten?
Vad tyckte modersmålslärarna?
Modersmålslärarna har under konferenserna uppmärksammat att redan i årskurs 4–6 ska eleverna ha möjlighet att kombinera sina presentationer med bilder och digitala medier.
Att analysera texter tas upp först i centrala innehållet för årsgruppen 7-9, där eleverna först ska få kunskap för att sedan reflektera och analysera. Även detta uppmärksammades av flera lärare. En del lärare ansåg att det var bra att i delen för språkbruk för årskurs 7-9 tas upp översättningen av ord, fraser och korta texter. Svårighetsgraden av texterna blir högre med åldern. Här kommer en tabell med de basgenren syfte som nämns i kursplanen.
Under konferensen fick våra modersmålslärare arbeta i mindre grupper och dela erfarenhet om hur dem arbetar för att lära eleverna läs- och skrivstrategierna vid kodning och avkodning av olika texter.
Att lära sig strategier för läsande och skrivande är en värdefull kunskap som eleven kan dra nytta av i andra språk. Den metoden som eleven lär sig på lektionerna i modersmål kan hjälpa denne att prestera bättre i andra skolämnen.
Lässtrategier
Flera modersmålslärare påpekar att de alltid anpassar sitt val av text och uppsatstema utifrån elevens nivå och intresse. Innan texten ställer läraren förberedande frågor, tar fram rubriker och underrubriker.
Vidare diskuterades de olika grupper av lässtrategier som fanns, ex memoreringsstrategier vid läsning genom anteckning och nyckelord samt understrykning av text. Ett exempel på fördjupingsstrategi uppges det: närläsning och sammanfattning. Kontrollstrategierna handlar om att få eleven själv ställa frågor och förstå budskapet i texten. Läs mer om lässtrategier för ökad läsförståelse >>
Här presenteras ett exempel från vår modersmålslärare i italienskan när det gäller lässtrategier för elever på mellanstadienivån.
”Jag undervisar idag med en novell av Giovanni Boccacio som var en av dem ”grundarna” till den italienska språket ”Fra Cippola”. Jag förenklar novellen och eleverna får läsa och understryka ord som de inte förstår.
Jag förklarar dessa ord.
Andra gången läser eleverna och understryker adjektiv och substantiv i texten. Eleverna sammanfattar texten. En variant för strategi för läsförståelse är att låta eleverna skriva texten som dialog eller referat. Om gruppen känner sig bekväm med materialet kan de få uppgiften att dramatisera texten. Ibland testar jag om eleverna har förstått en text genom olika lekar exempelvis med ”hänga gubbe” men då gissa en kort mening från texten. ”
Skrivstrategier
Vid skrivande krävs inkodning, man kodar in sina tankar med hjälp av ett skrivsystem – Alfabetet, men även andra skrivsystem som våra elever lär sig i kursen modersmål, exempelvis Abjab (arabiska) , Abugida (tigrinja) eller Logografiska (kinesiska).
Eleverna lär sig hur man bygger en text, med en struktur för skrivelsen, hur man skapar idén och själva innehållet. Den sociala aspekten i skrivandet är också exempel på skrivstrategier. Eleverna samtalar, skriver ord och delar orden med varandra. Genom att samarbeta om orden skriver eleverna olika sorters texter.
Avslutningsvis
Sammanfattningsvis är lärande av läs- och skrivstrategier centralt i innehållet för nya kursplanen. Lärarens tydliga instruktioner om ordval, meningsbyggnad och budskap har ett avgörande betydelse i tillämpningen av kursplanen.
